10MILA

10MILA blev i år dessvärre inte den framgångssaga som vi tjurar i Hagaby Blue Mountain Bulls hade som mål under vinterträningen. Ikväll ska vi ha en samling och diskutera vad vi måste göra bättre för att ta ännu ett steg närmare topplagen. Jag vet att vi har många löpare med en hög kapacitet, det gäller bara att hitta det där som krävs för att allt ska fungera på topp fysiskt-tekniskt-mentalt. Redan om några veckor får vi en ny möjlighet i samband med Jukola, och det ser jag fram emot. Förhoppningsvis är vi då 14 revanschlystna tjurar som lärt sig av sina misstag och kommer igen starkare än förut!

Nog om det och över till min personliga upplevelse av 10MILA 2013. Eftersom jag sprang sistasträckan ansåg jag det vara förkastligt för min prestation att behöva gå och dra en hel dag på en vindpinad arena. Istället blev nattlogin en varm och skön säng hos Mormor och Morfar i Västerås. Ordentlig uppladdning blev det också eftersom de försöker få mig att äta upp hela deras kylskåp när jag är där. (Jag förstår inte hur man kan köpa mat i större takt än vad man äter upp den och låta den ackumulera på det sättet).

5:30 pep klockan och efter en lätt frukost och kaffe blev det bilfärd till arenan och snabbkoll med en lagledare med ganska stort sömnunderskott. Väl på arenan möter jag många i laget som är halvvakna/halvt lätt borta och hör mig för hur de haft det under natten. Det jag får fram är att det verkar ha bommats ganska friskt, även i topplagen, och tidsschemat ligger därför lite på efterkälken. Det hinner därför bli en till lätt frukost med kaffe framför storbildsskärmen med utklassningen signerad den flygande fransmannen. Det är helt otroligt att han blir ”gubbe” nästa år och ända aldrig verkar ha varit bättre. Det känns skönt att veta att man kan ha minst 15 år till på topp!

.. och så kom Harald in till växling och jag stack ut! Hann precis vika monsterkartan lagom till startpunkten och därefter hade jag ett riktigt bra flyt. Jag riktigt njöt av den fina terrängen på en del ställen och kände att kroppen började svara lite mer igen än vad den gjort hittills efter ultra-SM. Karta: http://regborn.byethost32.com/Kartparm/show_map.php?user=Martin+Regborn&map=570 . Väl i mål lyckades jag spöa Olav Lundanes (var nog inte bara jag som tyckte synd om honom när han kom på upploppet, vi vet ju vad den mannen kan göra när han är i form) med ett par sekunder och få 12:e bästa tid på sträckan. Samtidigt förde jag in laget på en 60:e plats (ut 73:a) och kunde i alla fall avsluta stafetten med en uppåtgående trend för vår del.

Närmast väntar Silva League på ”hemmaplan”. Fast så värst mycket till hemmaplan är det faktiskt inte för min del. Det enda jag sett av Kumla är sjöparken på en ungdomstävling 2007 och det man ser från tågfönstret. Det finns liksom ingen anledning att åka till Kumla ;). Det blir även första gången för min del som jag springer i området kring Lockhyttemasten, Uggleberget har jag sprungit på två gånger varav den senaste även den var 2007. Mogetorp har jag sprungit O-Ringen och en 3-4 träningar, men jag kan absolut inte säga att jag känner igen mig. Det är höjder med stenar allting… Sten kommer det att bli gott om!

Seger på korta terräng-DM och uppladdning inför 10MILA

I och med de två första deltävlingarna av Silva League i helgen är tävlingssäsongen inledd på allvar. Tyvärr är jag inte alls nöjd över mina insatser i helgen. Formen är visserligen god, men benen var ännu inte 100% återhämtade efter det som hände på ultra-SM utan var sega och spänstlösa. Lördagens lopp gick ändå OK, och jag kom på en 30:e plats i ett mycket tufft startfält, 3 min snabbare (läs: normalpigga ben) och jag hade varit topp 10. Det är tight att tävla som senior! Söndagens lopp däremot var så dåligt att det finns inte…

Med självförtroendet en aning naggat i kanten spenderade jag måndagen och tisdagen uppe i skogen kring Skärmarboda (är det en orienterare som har gett stället det namnet? Det har jag alltid undrat) precis bredvid det avlysta området till Silva League-tävlingarna i Kilsbergen. Orientering i Kilsbergen ger alltid själafrid och jag skulle kunna springa runt där hur mycket som helst (kartor finns i kartpärmen http://regborn.byethost32.com/Kartparm/show_map.php?user=Martin+Regborn&map=564) . Hur man ska orientera i Kilsbergen har jag ganska bra koll på. Det ska bli kul att se vilka utmaningar som väntar! För er som inte är bekanta med trakterna (vilket nog de flesta är eftersom etapp 1 av O-Ringen 2010 gick i den östra delen av det avlysta området) så kan jag säga att det är stenigt. Bitvis mycket stenigt. Det går ändå att hitta ganska snabba stråk, men det gäller samtidigt att inte börja dra iväg för långt.

Igår var det dock ren löpning som gällde. Korta terräng-DM (4 km) i Sandvad söder om Odensbacken. KFUM ställde upp med ett starkt lag (foto av supercoachen Kroon): 

(Om ni inte känner igen mig är jag han med orienteringsbyxorna Jerker Lysell-style)

Loppet gick två varv á 2 km på elljusspåret och inleddes med en ganska rejäl backe för att därefter vara lätt småkuperat. Låg lite avvaktande första kilometern, gick upp och drog (inte riktigt, för det var en utom-DM-tävlande med som drog iväg direkt, men nu pratar jag DM) andra, och i backen upp andra gången fick jag en liten lucka som jag med lite kämpande lyckades hålla ända in i mål till DM-guld på 12:41. Tvåa precis bakom blev Albin (433? -Lars skymmer nummerlappen) och trea blev supertalangen Abshir (430) som bara tränat löpning i drygt ett år. Lagguldet för KFUM var därmed rejält säkrat!

Till helgen väntar orienterarnas motsvarighet till julafton – 10MILA. Själv laddar jag för ett snabbt och stabilt lopp på sistasträckan för Hagaby Blue Mountain Bulls förstalag. Lite skadebekymmer i laget har vi dessvärre haft under vintern, men jag tycker det verkar som om att alla är riktigt laddade och kommer göra sitt yttersta! Bättre än 40:e borde vi definitivt kunna klara!

Laguppställning för HBMB lag 1:

1 – Andreas Peterson
2 – Mathias Jansson
3 – Jakob Wallenhammar
4 – Viktor Larsson
5 – Simon Sanderi
6 – Simon Markendahl
7 – John Oskarsson
8 – Sebastian Månsson
9 – Harald Larsson
10 – Martin Regborn